Idag somnade

min älskade MORFAR in efter en tids sjukdom.
Hade önskat jag hunnit träffa honom en sista gång innan.



När Dina steg har tystnat,
finns ändå ekot kvar.
När Dina ögon slocknat,
vi alla minnen har.
Vi spar dem i våra hjärtan,
tar fram dem då och då.
Så kommer Du för alltid,
att vara här ändå…
hela mitt hjärta

På sätt och viss är jag glad att det gick fort, så han inte fick lida för mycket. Men på annat vis är jag egositisk (för det var så längesedan jag träffade han) och lite arg för jag ville träffat honom innan.
Men det är ju sånt ingen kan rå på............

<3Älskar dej MORFAR av hela mitt hjärta.... sov gott  ses i himmelen <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0